Vad är kriminologi?
Ordet kriminologi kommer från latin och är en sammansättning av de båda orden ”crimen” som betyder brott och ”logia” som betyder lära. Kriminologi betyder alltså kort och gott läran om brott. Det är ett vetenskapligt ämne, och det kan studeras vid flertalet högskolor och universitet runt om i landet. De som arbetar inom kriminologi kallas kriminologer och är vanligtvis anställda hos polisen, brottsförebyggande rådet eller socialtjänsten. Det pågår också forskning inom kriminologi, och kriminologer kan givetvis även vara knutna till detta.
Men vad är då kriminologi, mer exakt? Vi ska här se lite närmare på termen och vad den innefattar.
Världens mest kända definition av ordet kriminologi kommer från den amerikanske sociologiprofessorn Edwin H. Sutherlands. Han förklarade termen enligt följande: ”Kriminologi är kunskapen om brottslighet och kränkningar som sociala fenomen. Den innefattar uppkomst av lagar, lagöverträdelser och sociala reaktioner på lagöverträdelser.”
Därmed inser man att området är minst sagt vittomfattande. Även om det rent övergripande berör sådant som har med brottslighet att göra, handlar det om en mängd olika aspekter av det. Kriminologi avser både själva brottsligheten i sig och vår syn på den.
Kriminologi är en egen vetenskap, men den har den ett starkt samband med samhället i stort och de individer som lever där. Därmed gränsar den till en mängd olika andra ämnesområden, varav tre av de viktigaste är:
Psykologi: Varför begår människor brott? Vilka faktorer i en människas psyke gör att hon eller han väljer en kriminell bana?
Sociologi: Hur uppstår brott i ett samhälle? Vilka faktorer i ett samhälle verkar gynnsamt för brottslighet och vad verkar hindrande? Vad finns det för samband mellan brottslighet och sociala problem?
Filosofi: Hur ser man på brottslighet? Vad betraktas som brott, och var går gränsen mellan normalt och avvikande beteende? Hur mycket avvikelse kan ett samhälle tolerera? Och var ska gränserna gå i lagstiftningen för vad som är brottsligt eller ej?
Kriminologins olika delar
De som arbetar inom kriminologi kan alltså ha vitt skilda uppgifter. Antingen kan de arbeta direkt hos polisen eller socialtjänsten som exempelvis utredare, men de kan också vara knutna till forskning. De övergripande områdena som en kriminolog kan fokusera på är bland annat:
- Orsaker till brottslighet. Varför uppstår brott och hur vi göra något åt det?
- Olika former av brottslighet. Brottslighet innefattar allt från mindre företeelser till riktigt allvarliga. Det gemensamma med brott är att de går emot lagen.
- Brottslighetens historia. Hur har brottsligheten sett ut genom tiderna? Har den förändrats och varför? Hur har vår syn på brottslighet förändrats?
- Vilka påföljder och straff är mest effektiva för att bekämpa brottslighet? Här granskar man vad som är bäst för att både förhindra fortsatt brottslighet hos de kriminella och hur man får största möjliga trygghet för invånarna.
- Jämförelse av brottslighet mellan olika länder. Vilka är orsakerna till att det på vissa platser begås många brott medan förekomsten av brott på andra platser är låg?
Ett annat område som kriminologi har nära samröre med är politik. Ämnet i sig har givetvis inget med politik att göra, men när forskningen kommer ut i och tillämpas av samhället blir den ofrånkomligen en bricka i det politiska spelet. Detta för att de frågor som studeras inom kriminologi ligger till grund för politiska beslut inom sådant som kriminalvård och juridik. Olika forskningsresultat inom kriminologi används av olika politiska åskådningar för att få igenom lagförslag och bestämmelser. Så kriminologin har stor betydelse för samhället och den påverkar oss alla.