Hakkors, pentagram, könsord och s.k. tags. Skadegörelse i form av klotter går att se nästan var i landet man än befinner sig. Men att det är så vanligt betyder inte att man ska låta det vara. Ju snabbare man kan få bort klotter, desto bättre.
Klotter är ett stort samhällsproblem, inte bara för att det förstör fasader, monument och andra konstruktioner. Det skapar även otrygghet, och därför är det viktigt att ta bort klotter så snabbt som möjligt. När någon har klottrat på en vägg är det lätt att det accelererar, och fler och fler klottrar på väggen. Det kan leda till att andra undviker att gå förbi just denna vägg, och kanske undviker hela området. Ju färre som passerar området, desto större är risken att det tas över av kriminella eller andra ljusskygga element. Det skriver Brottsförebyggande rådet på sin webbplats.
Den som ertappas med att klottras kan dömas för skadegörelse, ett straff som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år, fyra år om brottet bedöms som grovt. Klotter är enligt polisen den vanligaste formen av skadegörelse i Sverige.
Vilka byggnader klottras det på?
Vissa skulle kanske säga att det framför allt är parkeringshus, motorvägsviadukter och betonghus från 60- och 70-talet som det klottras på, men det sorgliga faktumet är att det klottras på alla typer av byggnader, även sådana med stora arkitektoniska och kulturhistoriska värden.
I Blekinge finns Lyckå slottsruin, som är den bäst bevarade resten av den danska staden med samma namn som tidigare finns på platsen. Lyckå revs på order av den danske kungen, som istället lät bygga Kristianopel, Nordens första renässansstad, innan Blekinge blev svenskt. Man skulle kunna tro att de boende i närheten är stolta över detta historiska minnesmärke, men slottsruinen utsätts ofta för skadegörelse, bland annat i form av klotter. Detta vittnar hembygdsföreningen om.