Kriminologi så som vi känner den går tillbaka till 1700-talet. I Sverige har den funnits som ämne i minst 150 år. Dock har den utvecklats betydligt med åren alltmedan innebörden av brott har förändrats. Det som ansågs som ett brott för hundra år sedan kan vara lagligt idag, och vice versa. Även de områden som studeras har givetvis skiftat.
Det finns som sagt flera olika perspektiv inom det här ämnet. Dominerande idag är den så kallade administrativa kriminologin. Det som utmärker den är bland annat att den fokuserar på att förhindra brottslighet. Enligt teorin är människan en varelse som alltid söker största möjliga lycka till minsta möjliga pris. Genom att studera ett sådant beteende menar kriminologer att de kan förutsäga brott och på så sätt stoppa dem innan de sker. Man ser alltså till riskfaktorer och bakomliggande orsaker och försöker på så sätt mota brottsligheten innan den får möjlighet att uppstå.
Innan det här synsättet blev rådande lade man ofta mer fokus på hur man behandlade de som redan hade begått brott. Givetvis görs detta fortfarande, men i allt högre grad jobbar man även för att förhindra brott långt innan de sker.
Kriminologi idag
Kriminologi spelar alltså en stor roll i dagens samhälle. Forskningen inom ämnet ligger till grund för den kriminalpolitik vi har. Den behövs för att kunna utveckla bättre metoder för att arbeta förebyggande mot brott och även för att skapa trygghet för invånare.
Både allmänhet och politiker har ofta bestämda uppfattningar om hur man ska förhålla sig till brottslighet och de kriminella som finns i samhället. Därmed behövs en saklig sida av alltsammans, och det är här forskningen fyller en viktig funktion.
Några av de områden som man för närvarande forskar i är följande:
- Hur påverkas brottsutvecklingen av straff? Detta är en vida diskuterad fråga. Långa eller korta straff – vilket är bäst? Straffens beskaffenhet, såsom fängelse, böter eller samhällstjänst. Går det att förhindra brottslighet med straff? Och i så fall hur?
- Vägar som leder till kriminalitet. Här tangerar man både psykologi, sociolog och beteendevetenskap. Man studerar de bakomliggande orsakerna till att människor börjar begå brott.
- Samhällets reaktioner på brott. Hur behandlar vi kriminella? Varför reagerar vi som vi gör? Hur kan en viss sorts kriminalitet i hos vissa anses legitim medan den hos andra anses brottslig?
- Lagar och regler. Vilka lagar bör finnas? Finns det sådant som behöver ändras i lagarna och i så fall vad?
Vad arbetar kriminologer med?
Som kriminolog kan man ha en mängd skiftande uppdrag, varav de tre främsta områdena kan sägas vara:
- Polisen. Här arbetar man med utredningar, gör gärningsmannaprofiler och kartlägger brottslighet.
- Kriminalvården. Förebyggande verksamhet och hjälp så att kriminella inte återfaller i brottslighet efter att de avtjänat sitt straff. Även arbete som kriminalvårdare förekommer.
- Socialtjänsten. Också här arbetar men förebyggande. Ofta kan det handla om yngre åldersgrupper och sådana som ännu inte är straffmyndiga.