Det talas mycket om trygghet i dessa dagar. Många pekar på miljöns betydelse för tryggheten i ett område, och i förlängningen för brottsligheten. Det handlar inte bara om stämningen, utan också om hur den fysiska boendemiljön ser ut, fungerar och inte minst upplevs.
Höga hyror, slitna trapphus, inredning som går sönder trots att den är relativt ny. Så beskriver många boende på Bandstolsvägen i Uppsala sina bostadshus när Uppsala Nya Tidning frågar. Många av de boende upplever att ingen i kommunen bor sig om de som bor i området, och man kan fråga sig vad detta kommer att få för konsekvenser för de som växer upp i området.
Det är ju så, att om miljöer i ett område får förfalla kommer området att upplevas som otryggt, och det är lättare för brottslighet att få fäste. När bostadsbolag dröjer med att renovera trapphus blir miljön mer otrygg. Ett nyrenoverat trapphus kommer inte att smutsas ned och slitas på samma sätt. Det kommer därmed att ha en positiv effekt på tryggheten i området.
Det är inte alla som känner till att många miljonprogramshus, även i förorterna till de tre storstäderna, idag ägs av bostadsrättsföreningar. Dessa är ofta bättre på att ta hand om sina hus än stora hyresvärdar, både offentliga och privata. En anledning till detta är att en bostadsrättsförening inte är lika trögrörlig, utan kan reagera snabbare när någonting blivit slitet.
Enligt en forskare vid forskningsinstitutet RISE finns det bara i Stockholmsområdet 30 000 lägenheter från miljonprogrammet som inte renoverats, och där renoveringsbehovet börjar bli akut. Det handlar naturligtvis inte enbart om trapphus som behöver renoveras och målas om, även om det kan vara en viktig del. Även lägenheternas ytskikt,och fasaderna, måste åtgärdas. Om inte detta görs förstärks känslan bland de som bor där av att ingen bryr sig om dem. Det kan i sin tur leda till en farlig utveckling